Främjafyspodden råkade se en video där Biskop Andreas gjorde reklam för Mental Health Run. Någon månad senare ses vi på Svenska kyrkans kontor i Klarakvarteren i Stockholm och pratar om Gud och fysiska aktivitet: man skulle också kunna säga "om kropp och själ".Bakom att kalla sig biskop Andreas - utan att nämna efternamnet - finns givetvis en tanke och en filosofi som biskop Andreas tänker sig representerar hela kyrkans attityd mot oss som personer. I detta podcastavsnitt utvecklar biskop Andreas tankarna kring detta och till kyrkans förändringsarbete från att präglas av myndighetstänk till tillit.Vi pratar om hur Andreas själv fick sin tro och hur den utvecklats. Vi pratar om sambandet kropp och själ och om hur kyrkan ska kunna bli mer fysisk och samtidigt behålla sin funktion som centrum för andlighet och tro.Som ledare för en stor organisation har biskop Andreas också ansvar för hur medarbetarna mår. Hur tänker och agerar han på området fysisk aktivitet? Har Andreas möjligen även någon idé kring hur församlingsmedlemmarna ska bli mer fysiskt aktiva med inspiration och stöd från kyrkan?För Andreas själv är det löpning och Friskis & Svettis som gäller. I podcastavsnittet berättar han vad som händer i honom vad gäller den andliga upplevelsen under olika fysiska aktiviteter. Det sker inte samma saker ensam på löprundan som tillsammans med många andra i musik och rörelse på jympan.Till sist får Andreas en idé av Främjafyspodden som han lovar att ta med sig.Intervjuare är Mats Janson, kommunikatör i utredningen för främjande av ökad fysisk aktivitet.Foto: Magnus Aronson Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Niclas Wennerlund, funkispappa och föreningsinnovatör, berättar om hur det gick till när han startade löpargruppen Bara Vanlig på Hellasgården i Nacka. Första gången kom bara han själv tillsammans med den då 19-åriga dottern Melinda. Nu är Melinda 24 och Bara vanlig växer - med mycket knappa resurser - med nya deltagare och nya föreningar runt om i landet.Niclas berättar i det här avsnittet bland annat hur en löparträff med Bara vanlig går till och vad han lärt sig funkar i en löpargrupp med unga med funktionsnedsättningar. Det började t ex med att Niclas - som den vane idrottare han är - ledde uppvärmningen. Det gör han aldrig numera och det finns det goda skäl till som du kanske kan gissa vilka de är.Vi talar också en del om kluvenheten Niclas känner av att få så mycket positiv feedback och så många hejarop, men ändå ha svårt att få stöd från samhället för sina allmänt applåderade insatser. Lyssna vad Niclas har att säga om projektstöd och stöd för verksamheter. Bara vanlig är inte ensamma om att hamna mellan stolarna.Niclas tar upp vad alla funkisföräldrar har gemensamt och vilka svårigheter som ungdomarna har gemensamt förutom sin funktionsnedsättning, samt varför Bara vanlig och liknande verksamheter gör sådan stor och positiv skillnad. Faktiskt inte bara för barnen och ungdomarna själva. Glädje och fysisk aktivitet smittar!Bara vanlig har nu en modell - Bara vanlig-metoden - som Niclas vet funkar och som han och andra Bara vanlig-ledare nu sprider i Sverige. Konceptet bygger både på erfarenhet och neuro- och beteendevetenskap. Det är inte särskilt långsökt att tänka att Bara vanlig-modellen egentligen funkar på alla, lika bra för personer med funktionsnedsättningar som utan.Över huvudtaget talar vi mycket i avsnittet om grundläggande värderingar och vad dessa får för konsekvens i handlandet och möten mellan människor. Förmodligen är det denna koppling mellan filosofi och verksamhet som gör att Bara vanlig-metoden skulle fungera för alla, eller vad tror du?Intervjuare Mats Janson, kommunikatör i kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Parasportföreningen IFAH Stockholm har verksamhet alla dagar i veckan utom på fredagar. Den yngste deltagaren i nystartade parasportskolan är bara 1,5 år, den äldste medlemmen 84. Allt man gör går ut på att alla ska kunna vara med och känna glädje och gemenskap.Främjafyspodden träffar idrottskonsulent Staffan Johansson, projektledare Christoffer Petersson och ordförande Gert Nilsson för ett snack om parasport och IFAH Stockholm.Vi pratar bl a om föreningens 8 olika sektioner och årliga arrangemang som t ex Slaget om Stockholm samt om hur föreningen arbetar för att finansiera sin verksamhet. Staffan har arbetat som konsulent i 20 år vid det här laget och tipsar om hur man kan lägga upp jobbet med att söka pengar utan att kämpa med frågan vareviga dag. Ifall du undrar vad ett el-innebandy-fordon kostar så får du veta det här.Christoffer berättar om föreningens aktuella Arvfondsprojekt: parasportskolan och introduktionen av framefootball i Sverige. Båda initiativen är redan succéer och stärker Christoffers och hela föreningens övertygelse om att allt är möjligt.Ordförande Gert berättar om historien med föreningen och parasporten. Varför var t ex volleybollen så stor under 60-och 70-talen och varför finns den inte längre i Sverige?Vi pratar också om ytterligare ett svårt hinder för personer med funktionsnedsättning, utöver själva funktionsnedsättningen. Kan du gissa vad det är? Lyssna så får du veta.Efter samtalet går vi in i idrottshallen, där Främjafyspoddens utsände spelar bordtennis en stund med Staffan. Staffan är förstås överlägsen och skruvar ibland bollen på ett maskerat och helt oberäkneligt sätt. Men det gör inget. Överallt i hallen kommer glädjen och gemenskapen före prestationen. Det hörs skratt från alla håll.Intervjuare är Mats Janson, kommunikatör i Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Eva Zeisig är ortoped och har specialiserat sig inom barnortopedi och idrottsmedicin. Hon är också engagerad i Svenska Läkaresällskapet, där hon arbetar för allas rätt till fysisk aktivitet utifrån människors egna unika villkor. Eva har också varit ordförande i Svensk förening för fysisk aktivitet, en sektion inom LSS.Vi börjar med att prata om det webbinarium med namnet "Fysisk aktivitet för alla - friska, sjuka och riskgrupper, som Eva arrangerar för den ideella föreningen Svenska Läkarsällskapet och där också Kajsa Mickelsson, huvudsekreterare i Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet kommer att delta.Eva brinner för den jämlika hälsan och för att alla ska inkluderas, men hur når man ut och vilka ska man satsa på allra mest från läkarhåll? Och vad är egentligen Svenska Läkaresällskapet? Eva reder ut den komplexa uppbyggnaden av föreningen och poängterar styrkan med bredden.Levnadsvaneprojektet är en av de aktiviteter som Svenska Läkarsällskapet arbetar med. Uppdraget kommer från Socialstyrelsen och är i dag nästan tio år gammalt. Eva berättar vad som hänt sedan starten och hur man arbetar i projektet just nu.Eva betonar hur viktig vården är när samhället försöker påverka människors levnadsvanor och diskuterar hur man ska komma vidare från läkarhåll när det gäller att motivera patienter till att sätta igång med fysisk aktivitet och andra levnadsvanor.Utifrån Evas nuvarande arbete på Sårcentrum blir utmaningarna tydliga. Hur ordinerar man t ex fysisk aktivitet till någon som har sår på fötterna som omöjliggör promenader? Ja, det finns så klart andra sätt och dessa berättar Eva om genom att inspireras av barn, katter, hundar och hästar.Eva berättar också hur hennes kunskaper i ortopedi passar in i engagemanget för fysisk aktivitet. Beteendeförändringar är svåra, säger Eva, men hon tror att något stort är på gång nu. "Det måste göras någonting och vi måste hjälpas åt för att nå en jämlik hälsa och inte polarisera."Vi avslutar med att prata om politiken och hur den ska kunna påverkas. Här väger "Svensson" tungt i samhällsanalysen och det kanske inte är det bästa, enligt Eva. Men hur mycket kan man begära av individen och hur mycket måste samhället förenkla för invånarna så att människor i allmänhet kan röra på sig mer och närma sig rekommendationerna om mängden fysisk aktivitet? Djup fråga, säger Eva, men låter resonemanget sluta i en i dag vedertagen sanning om att.. ja, vaddå? Lyssna så får du höra, t ex vad Eva själv sysslar med i sitt garage!Intervjuare är Mats Janson, kommunikatör i Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Janna Hellerup Ulvselius började sin yrkeskarriär med att sälja skor. "Jag älskar skor", säger hon med eftertryck i inledningen av det här podcastavsnittet. Via 13 år på Stadsmissionen - som började med secondhandbutiker och gick över till socialt företagande och integration på arbetsmarknaden - har Janna nu varit fem år på den ideella föreningen En Frisk Generation. Och så spelar och tränar hon ungdomar i AIK handboll.Janna tror att hennes förmåga att sälja hjälper henne som främjare av hälsa både för individ och samhälle. Det svåraste med införsäljningen är inte att få människor i beslutsställning att se det långsiktiga värdet utan att också satsa på framtiden nu, trots att effekten kanske kommer långt efter att man lämnat sitt jobb. Stuprör och olika avdelningar med olika ansvar och skilda budgetar kan också vara utmaningar. Vem betalar? Hur faller resultatet ut per avdelning? Hur samverkar man över avdelningsgränser för det stora och goda resultatet.Kommunledningsnivån - när både politiken och ledningen på tjänstenivå är med i samtalet med En Frisk Generation - är det absolut bästa sammanhanget för att komma vidare till handling.Janna beskriver i avsnittet de olika insatser som En Frisk Generation gör i såväl kommun som i näringslivet och hur dessa aktiviteter ofta och gärna går in i varandra. Huvudsaken är att En Frisk Generations mission står i förgrunden: att skapa jämlik hälsa.Familjeprogrammet - ett samarbete mellan kommun och skola - är den insats som En Frisk Generation blivit mest kända för. Det som skiljer ut En Frisk Generations sätt att arbeta är att man får med sig hela familjen: barn och föräldrar, småsyskon och gärna mor- och farföräldrar och verkligen hela gänget. En vuxen ska alltid vara med barnet på aktiviteten. Janna berättar varför.Janna berättar också hur En Frisk Generation nu växer på ett nytt sätt via deras öppna aktiviteter på platser där behoven är som störst. Är det i de s k utsatta områdena kanske du undrar. Lyssna på podcasten så får du veta det och mycket mer om den lätt-implementerade modell som En Frisk Generation har och de hinder för jämlik hälsa som vi alla måste ta itu med.Intervjuare är Mats Janson, kommunikatör i kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Freja Anckers berättar i det här avsnittet av Främjafyspodden om sitt liv med astma. Freja gick tidigt med i Unga Allergiker, där hon nu är förbundsordförande och arbetar för att sprida kunskap om astma, allergi och annan överkänslighet. Och här finns det mycket kvar att göra.På frågan vad som är viktigast att arbeta för just nu, skrattar Freja, eftersom det är så många områden där kunskaperna behöver höjas och miljöer behöver göras tillgängliga för personer med astma och allergier. Var ska hon börja?Det kan t ex handla om vårdens sätt att hantera sina astma- och allergipatienter - som att den som fyller 18 ofta tappar kontakten med sin tidigare läkare och, i en ålder när så mycket annat händer, får klara sina vårdkontakter själv, vilket ofta leder till en känsla av att börja om från början, inte bli förstådd och att många slutar behandla sina sjukdomar.Men eftersom detta är Främjafyspodden, talar vi mest om utmaningarna runt fysiska aktiviteter, vilka inte alltid är de som personer utan erfarenhet av astma eller allergier tror. Det kan t ex vara så att den som har astma vill visa både för sig själv och omgivningen att hen minsann kan orka lika bra som alla andra och pressar kroppen alltför hårt. Då gäller det för ledare och idrottslärare att se och förstå situationen och inte pusha för mycket.Vi pratar därför mycket om idrottsledares och idrottslärares kunskaper och attityder. Det finns mycket de kan göra för att underlätta såsom att se till att miljön är bra, att man har en lång uppvärmning och att alla får förutsättningar att visa vad de kan för betygen. Bara genom att ställa frågan "vad kan vi göra för att det här ska bli så bra som möjligt för dig?” kommer man långt.Skolan och idrottsföreningen är superviktig, inte bara för den fysiska aktivitetens skull, utan även för det sociala och känslan av att höra till och vara som andra. Freja berättar t ex att alla tjejer i hennes klass spelade fotboll, så det ville hon så klart också göra, inte minst för att inte hamna utanför socialt. Ändå blev hon till sist tvungen att sluta, eftersom tränaren satte henne på bänken för ofta för att det skulle vara roligt i längden. Freja pratar om missuppfattningarna i sådana situationer, som att personer med allergier och astma ofta får stämpeln att de är slöa eller har dålig kondis, fast inget av det är sant.Men det har blivit bättre, säger Freja. Moderna mediciner funkar bra om man tar dem som man ska och gör vissa anpassningar, vilket inte alls betyder att man ska avstå från fysisk aktivitet; tvärtom! Alla mår bättre av att röra på sig, men vi som inte vet tillräckligt mycket om astma och allergier måste fortfarande lära oss mer och öka tillgängligheten till fysiska aktiviteter. Och absolut sluta vråla "Ta i då!" från sidlinjen.Intervjuare är Mats Janson, kommunikatör i utredningen för främjande av ökad fysisk aktivitet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Henrik Johansson har sitt rum i den stora byggnad på Uppsala universitetsområde som kallas Biomedicinskt centrum. Där bedrivs forskning och grundutbildning inom medicin och farmaci. Henriks kontor finns på Institutionen för neurovetenskap.I början av avsnittet förklarar Henrik hur fysioterapi - som nog i allmänhet uppfattas handla uteslutande om rörelseapparatens leder och muskler - också inkluderar andningsorganen och respirationen. Fysioterapi handlar om människan i rörelse samt olika begränsningar för fysisk aktivitet. Då är naturligtvis andningen också en stor del av fysioterapin, liksom hjärtat.Just nu forskar Henrik bl a på hur ungdomar på idrottsgymnasium påverkas av stora mängder träning. Symptom på andningssvårigheter är inte ovanliga. Kanske är människan inte gjord för att transportera så mycket luft genom luftvägarna som är fallet när man tränar hårt och länge, säger Henrik. Doktorand Karin Ersson har redan publicerat en artikel i vilken hon konstaterar att ansträngningsutlöst astma är vanligare bland elever på idrottsgymnasium.Henrik forskar också på kronisk hosta, som inte är ovanligt men där orsaken fortfarande inte är helt klarlagd. Folksjukdomarna KOL och hjärtinfarkt är andra ämnen för Henriks forskning.Bland folksjukdomarna är astma en av de vanligaste, berättar Henrik, 8-10 procent av befolkningen har astma, de flesta i mild form. Många som har astma får andningssymtom när de tränar eller anstränger sig på annat sätt, det man i vardagligt tal kallar ansträngningsutlöst astma. Här förklarar Henrik vad som händer.En bit in i avsnittet talar vi om hur barn och ungdomar reagerar på sitt andningsmotstånd och hur det påverkar lusten till fysisk aktivitet. Henrik konstaterar att det så klart kan bero på vanliga saker också, som sämre kondis men betonar vikten av kunskap och förståelse hos idrottsledares och lärare. Det gäller att identifiera vilken typ av andningsbesvär det handlar om och peppa barn och ungdomar med astma och ansträngningsutlösta besvär (ansträngningsutlöst bronkobstruktion) lagom mycket.Breddidrotten är superviktig, säger Henrik, och leds ofta av entusiastiska föräldrar som kanske saknar djupare kunskap om besvär från andningsvägarna. Förlorar vi ungdomar här? Förmodligen några stycken, tror Henrik, och råder till att göra en utredning i stället för att kräva för mycket eller sätta någon på bänken utan att riktigt veta.I dag är livshotande astmaanfall ovanliga tack vare mer kunskap och bättre mediciner. De flesta med astma kan anstränga sig lika mycket som andra, bara man tar sin medicin på rätt sätt och gör det man behöver göra för att få ut det bästa av sina fysiska förmågor. Henrik ger några tips.Henrik avslutar med en idé för public service: Kan man göra en programserie om hjärnan kan man väl göra en om andningsapparaten också. Vilket bra sätt det vore för att sprida kunskaper och göra livet enklare och rörligare för barn och ungdomar med astma och ansträngningsutlöst bronkobstruktion!Intervjuare är Mats Janson, kommunikatör i utredningen för främjande av ökad fysisk aktivitet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Per Lagerström tog kontakt med Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet medan han arbetade på Parasportförbundet. Man kan tycka att steget är långt från att planera Special Olympics till att arbeta som "change comunication lead" på ett privat företag, men det behöver det inte vara. Samhällsengagemanget är detsamma: Per vill jobba med att förbättra livet för de enskilda individerna och därmed hela samhället.Viktigast för arbetet med att främja fysisk aktivitet, enligt Per, är att stödja och inspirera dem som står längst ifrån, t ex människor med intellektuell funktionsnedsättning som ofta har dålig hälsa. På Parasportförbundet arbetade Per för att alla ska få uppleva rörelseglädje. Nu är det individer i stora organisationer, gärna kommuner och regioner där Per har många av sina uppdragsgivare, som ska stödjas i sina olika förändringsresor.Det är här de små stegens lärande kommer in - Nano Learning.Per tror stenhårt på att Nano Learning skulle funka jättebra också för dem som står längst ifrån daglig fysisk aktivitet. Han lyfter den "organisatoriska effekter" som själva nyckeln till hållbar förändring. Per analyserar WHO:s råd om fysisk aktivitet och tror att de ska vara möjliga att nå även för den som står långt ifrån i dag, men då med pyttesmå steg. "Tio minuter är bättre än ingenting i början." Men individuella motivationsappar utan den "organisatoriska effekten"...nja."Lärande är något man gör hela tiden", säger Per, "för det tar lång tid att förändra hållbart, och stegen dit är pyttesmå."Intervjuare är Mats Janson, Kommunikatör i kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jonas Olsson började i pappas företag som 14-åring. Och på den vägen är det, som man säger. Fast vägen har ändrat riktning många gånger. Pappans företag var inget fastighetsbolag från början, men fadern såg i tid att byggbranschen troligen skulle bli en framtidsbransch.I dag är Jonas ensam ägare till Balticgruppen som bygger och förvaltar kommersiella fastigheter i Umeå och dessutom bygger en mängd nya bostadsfastigheter. Och det är där samtalet kommer in på ett av de viktigaste ämnena för dagen: hur bygger vi framtidens städer så att de gynnar människors hälsa?Jonas vill bygga hållbara städer där människor lätt ska kunna förflytta sig med cykel, promenader och kollektivtrafik. Mest aktuellt för sådana framtidsscenarier är det pågående bygget av området runt nya Östra Station. Här har Jonas och Balticgruppen med kommunens politiker och stadsplanerare chansen att förverkliga många goda idéer och knyta ihop staden mellan centrum och universitetsstaden som bara ligger 1,5 kilometer bort, men som känns mer avlägset p g a den infrastruktur som skapades i en annan tid och som skapat en klyfta mellan de två centrumen.Ett annat utvecklingsområde är Norra Ön mitt i Umeälven. Där bor i dag runt 5 - 600 invånare i äldre fastigheter, så att säga "på landet" på den södra delen. Om några år kommer det att bo 5 - 6 000 nya Umebor på den norra delen. Ambitionen är att det ska bli lätt för dessa nya öbor att anamma hälsosamma levnadsvanor, bl a genom att cykla till och från centrum över älven på de nya broar som planeras. Utan problem ska de sedan - möjligen med lite mjölksyra på slutet - trampa uppför backarna till universitet och campus. Vi talar också om begreppet rörelserikedom (physical literacy), en idé om människors grundläggande behov av rörelse som ganska nyligen bidrog starkt till att Jonas väg svängde bort från att bara stödja traktens elitidrott, till att engagera klubbarna för hela samhällets utveckling.Förändringen var främst ambitionen att ge så många barn som möjligt en rolig start med idrotten - eller egentligen med all form av fysisk aktivitet, utan att känna krav på prestation och tävlingsiver. Detta ledde för cirka fem år sedan till Change the game-dagen som nu med rörelserikedom i centrum lockar allt fler deltagare både från runt om i Sverige och världen varje år.Rörelserikedom är med projektledaren för Change the game - Tom Engléns ord - själva kompassen för Umeås utveckling till en hållbar stad där människor mår bra och på ett naturligt sätt får sin dagliga dos av fysisk aktivitet. Umeå växer snabbt, men förhoppningsvis på rätt sätt för framtiden.Intervjuare är Mats Janson, kommunikatör i Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Marcel Ballin, doktorand i geriatrik och involverad i forskning vid Umeå universitet, stack ut hakan på LinkedIn när han kommenterade Anders Hansens krönika om hur regelbundna promenader skyddar mot demens.Marcel tyckte att Anders lovade för mycket utan vetenskaplig evidens. Det är vad vi börjar prata om i detta avsnitt, samt om hur Marcels intresse väcktes för hälsosamt åldrande och forskningen kring sjukdomar och riskfaktorer.Marcel berättar bl a om en pågående preventionsstudie i Umeå, där man fann att 70-åringar som fick en noggrann hälsoundersökning och efterföljande hälsosamtal med råd kring hur individen skulle kunna förbättra sin hälsa med nya levnadsvanor, men också med rätt medicinering, hade 20% lägre risk för hjärt-kärlsjukdom.Om ifrågasättandet av Anders Hansens krönika säger Marcel att han ser det som självklart att vi alla vill samma sak - d v s lära oss mer om hur vi på vetenskaplig grund kan förbättra folkhälsan - och att vi då måste kunna diskutera öppet om vad vi vet och inte vet, samt hur vi ska kunna lära oss mer.Rubriksättningen i media ser Marcel som en del av problemet. Där blir det gärna svart eller vitt. En effekt av det svartvita synsättet är att man riskerar att skuldbelägga dem som blir sjuka. Man får skylla sig själv, eftersom man inte gick de där rekommenderade promenaderna.Det riskerar att bli fel budskap till allmänheten när man förväxlar samband mellan fysisk aktivitet och hälsa med bevisade effekter. När det gäller diabetes typ 2 visar breda interventioner som kombinerar fysisk aktivitet med ändringar av kosten, att de har en tydlig positivt effekt, men att säga något säkert om vilken betydelse just den fysiska aktiviteten har här är i dagsläget svårt.Däremot ser man ingen tydlig bevisad effekt av regelbunden fysisk aktivitet på hjärt-kärlsjukdom eller risken att dö i förtid. Hur kommer det sig? Vi diskuterar vad orsakerna kan vara till varför resultaten från de studier som undersökt samband och de som undersökt faktiska effekter skiljer sig åt så kraftigt. Marcel konstaterar också att det behövs fler, större och längre studier, samt att det faktiskt pågår några spännande sådana just nu.Marcel kommer också in på genetikens roll för fysisk aktivitet och hur bra olika människor svarar på träning. Mycket tyder nämligen på att genetik påverkar - inte bara hur lättränad man är - utan också hur mycket man rör sig! Marcel nämner i sammanhanget en tvillingstudie som visade att konditionsträning inte självklart leder till ett friskare liv."Sanningen ligger någonstans mitt emellan", säger Marcel, och sågar uttrycket "att sitta är det nya röka".Vi blir också lite personliga och pratar om Marcels egen träning, både tidigare i livet och just nu, och hur han upplever att han svarar på fysisk aktivitet.Avsnittet avslutas med positiva teorier om hur fysisk aktivitet och hälsosamma levnadsvanor ska bli hållbara och enkla och dessutom gillas av alla typer av olika utövare. Vilka studier behöver vi göra för att lära oss mer om vilka interventioner som ger den bästa effekten? "Vi behöver en stor verktygslåda", säger Marcel Ballin, "och jag vill hjälpa till och bidra."Intervjuare är Mats Janson, kommunikatör i kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet.Relaterat:Review-artikeln som nämns i podcasten: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/joim.13353Tvillingstudien: https://academic.oup.com/aje/article/189/10/1114/5819839Marcel på twitter: https://twitter.com/Marcel_BallinPå Linkedin: https://se.linkedin.com/in/marcel-ballin-88ab62163E-post: marcel.ballin@umu.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lotta och Mikael talar i detta avsnitt om hur man inom Scouterna inte pratar så mycket om fysisk aktivitet, utan gör. Fysisk aktivitet ingår i friluftslivet, men utan krav på prestation eller för att på något sätt försöka omforma sin kropp. Och då kan det bli mycket fysisk aktivitet på köpet. I stället handlar Scouternas arbete om att stödja barn och ungas utveckling i trygga sammanhang. Lotta och Mikael berättar om pedagogiken i de små grupperna, om behovet av att samarbeta och lösa utmaningar tillsammans.Lotta säger t ex att vi inte lär oss sätta upp tält för att lära oss att sätta upp tält, utan för att lära oss samarbeta, och därmed förstå och involvera varandra i det som behöver göras för stunden. Men visst, säger Mikael, det händer att vi pratar om fysisk aktivitet. Om en grupp ska gå en längre sträcka med tung packning i kanske jobbig terräng, behöver man så klart förbereda sig.  Just nu har Scouterna extra fokus på att göra verksamheten mer tillgänglig för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Som exempel lyfter Lotta och Mikael att man vill göra de återkommande (sker vart fjärde år) stora sammankomsterna - jamboreerna - enklare för alla att trivas på. Man vill sprida kunskap och anpassa där det behövs, eftersom att alla har sina behov och anpassningar behövs för att alla ska kunna trivas och vara sig själva. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Eva Flygare Wallén är forskare i Östersunds kommun, sektor funktionshinder. Hon arbetar även med fortbildning av primärvårdspersonal i Region Stockholm. I samband med sitt avhandlingsarbete och de internationella konferenser som ingår träffade Eva på forskare i Chicago som tagit fram ett program för att möjliggöra hälsosamma levnadsvanor hos ​personer med intellektuell funktionsnedsättning, samt öka hälsolitteraciteten hos både personer med intellektuell funktionsnedsättning och den personal som de är mer eller mindre beroende av.  I podcasten berättar Eva om programmets vetenskapliga bakgrund och uppbyggnad och hur hon och hennes kollegor anpassat kursen för att passa svenska förhållanden. ​ Programmet Hälsan spelar roll riktar sig unikt nog direkt till målgruppen och handlar om att öka litteraciteten när det gäller hälsa, berättar Eva. Individer med intellektuell funktionsnedsättning dör tidigare än andra, men av samma sjukdomar som befolkningen generellt,​sjukdomar som är påverkbara av våra levnadsvanor.  Medicinen är samma för alla: fysisk aktivitet, bra mat, tillräckligt med sömn, ett socialt sammanhang och en känsla av meningsfullhet. Enligt Eva handlar programmet Hälsan spelar roll mycket om empowerment, d v s om att  ​motivera, uppmuntra och få möjlighet att se sina egna resurser till​förändring då när det gäller t ex fysisk aktivitet och matvanor. Och det fungerar precis som det gör för vem som helst, oavsett intellektuell kapacitet. Med mer kunskap ​och värdesättande av sig själv tar man tag i sina levnadsvanor och gör förändringar, större och mindre. Förändringen sker då tack vare det egna drivet. Intervjuare är Mats Janson, kommunikatör i kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mia Vejdal verksamhetschef på enheten Välfärd och folkhälsa i region Sörmland, berättar tillsammans med Johannes Hedlund, projektledare i projektet som fått namnet FASiS, hur man ska få in mer fysisk aktivitet i samhällsplaneringen.FASiS står just för Fysisk Aktivitet i Samhällsplaneringen i Sörmland. Skillnaden mot tidigare, berättar Johannes är att man nu avser att inte bara adressera individen i frågan om fysisk aktivitet, utan också se till att skapa bättre förutsättningar för individen att enklare bli mer fysiskt aktiv.Eftersom närmiljön är så avgörande för hur fysisk aktiv en människa är, tänker man satsa på den. Om boendemiljön uppmuntrar till rörelse i stället för t ex till bilåkande hoppas man kunna göra valet att vara fysisk aktiv mer självklart. Det gäller då att tänka fysisk aktivitet redan i planeringsstadiet av både bostadsområden och stadskärnor.Mia berättar att det kommer krävas arbete både på teoretisk och praktisk nivå. På den teoretiska sidan ska man gå igenom befintliga styrdokument för att sedan justera och skriva in nya formuleringar som ger fysisk aktivitet en mer framträdande roll. Mia lovar också att man samtidigt ska jobba operativt i lokala projekt tillsammans med kommunerna. Den nya inriktningen ska synas för medborgarna redan från början.Mia och Johannes betonar vikten av enkelhet i vardagen. Trösklarna är höga för de allra flesta att t ex kliva in på en träningsanläggning eller t o m ett utegym. Att sänka trösklar handlar då om glädje, att tillse olika behov, trygghet och kulturer. Johannes lyfter en spännande dansk cykelbana som ett fint exempel på att skapa glädje på ett enkelt sätt i vardagen. Om denna och fler möjligheter till rörelseglädje i vardagen får du höra om i intervjun. FASiS har när den här inspelningen görs funnits i tre månader och ska vara klart - åtminstone första etappen - i december 2022. Arbetstakten är hög och alla regionens nio kommuner är entusiastiska.Intervjuare är Mats Janson, kommunikatör i kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Marita Friberg har arbetat på Folkhälsomyndigheten i sju år. Ansvarsområdet är fysisk aktivitet och annat som också är hälsobefrämjande, som t ex mat, återhämtning och människors sociala sammanhang. I det här samtalet håller vi oss dock strikt till ämnet fysisk aktivitet och frågor kring hur mycket som är lagom, realistiskt och hälsobringande.Marita berättar om några punkter där de svenska rekommendationerna skiljer sig från WHO:s globala. Marita berättar att det är också vad WHO uppmanar till, att riktlinjerna ska anpassas efter lokala förhållanden, kulturer och traditioner.Vi pratar t ex om att i Sverige har barnhälsovården dialog med föräldrar och stöttar dem att få till hälsosamma vanor i familjen, snarare än att ge strikta rekommendationer för fysisk aktivitet, skärmtid och sömn. Föräldrar ges  kontroll och frihet att anpassa efter egna förhållanden och vad som är bäst för deras familj.Vi snuddar även vid den stora frågan om hur vi ska skapa förhållanden som över huvudtaget möjliggör en jämlik hälsa. Där är Marita optimistisk och tänker att alla kan bidra där man befinner sig. Det finns så många lokala organisationer där en positiv utveckling kan ske med hjälp av kunskap, förtroende och entusiasm. Vi kan nå ut!Intervjuare är Mats Janson, kommunikatör i kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Örjan Ekblom studerar hur fysisk aktivitet, stillasittande och kondition kan påverka en människas fysiska och mentala hälsa. Han deltar som sakkunnig i arbetet med den nya kraftsamlingen för ungas hälsa och uppmaningen till Sveriges gymnasieskolor att införa fysisk aktivitet varje dag. I podcasten börjar Örjan med att berätta om sitt nuvarande fokus på fysisk aktivitet kopplat till statusen på människors hjärta och kärl. Rapport är på väg. Örjan tycker att WHO:s nya riktlinjer för fysisk aktivitet är väldigt bra, därför att man på ett nytt sätt fångar in alla olika grupper av människor utifrån olika förutsättningar. Han gillar också att man lägger betoningen på rörelse och inte på olika idrottsliga träningsprestationer. Alla gillar ju som bekant inte att jogga eller lyfta tyngder, även om det så klart är hälsosamt. Till en viss gräns! Örjan är noga med att balansera fysisk insats med sin vetenskapliga syn på sambandet med hälsa och är väldigt försiktig med att lova effekter. Alla människor är olika. Vi talar också om hur olika områden av samhället har börjat intressera sig mer för varandra. Örjan träffar numera forskare och specialister inte bara från hela världen, utan också med olika perspektiv. Sociologer, psykiatriker och ekonomer är några av dem och Örjan hyllar det tvärvetenskapliga angreppssättet. Örjan avslutar samtalet mycket optimistiskt. Han tror att världen i pandemins spår nu verkligen kommer att samlas kring satsningar på preventiva arbetssätt. Överallt kommer politiker, andra engagerade människor och organisationer att vilja arbeta för en bättre folkhälsa. Utmaningen, tror Örjan, är att samordna och få full kraft i de engagemang och kunskaper som finns. Intervjuare är Mats Janson, kommunikatör i kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sabina Vesterlund arbetade som lärare i idrott och hälsa i 20 år innan hon började jobba med styrdokument och bedömningsgrunder på Skolverket. I podden pratar vi om hur verkets uppdrag kommer till, om seglivade normer - som att den kvinnliga läraren tar hand om dansen medan den manlige ägnar sig åt bollspel - men också om positiva förändringar av såväl lektionsinnehåll som värderingar. Sabina berättar t ex om uppdraget Mer rörelse i skolan som ledde till att man lärde sig mycket av hur våra grannländer tacklar utmaningarna, samt om samarbetena med Riksidrottsförbundet, Generation Pep och Folkhälsomyndigheten. Särskilt lyfter hon Skolforskningsinstitutets rapport (länk nedan) om vad som visat sig vara framgångsrika ingredienser i lärandesituationer. Fokus flyttas då från själva kunskapsförmedlingen till frågor om tillgänglighet, tillitsfulla relationer, lyhördhet från lärare, känslor av tillhörighet och delaktighet, kort sagt ett utvecklande och ödmjukt perspektiv i mötet med de unga. Eleven först, innehållet sedan. Intervjuare Mats Janson, kommunikatör i kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet.https://www.skolfi.se/forskningssammanstallningar/publicerade-systematiska-oversikter/en-tillganglig-larmiljo-for-alla-i-amnet-idrott-och-halsa/ https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/mer-rorelse-i-skolan Digitala verktyg och viktiga iakttagelser i idrott och hälsa - Skolverket https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/rorelse-fysisk-aktivitet/rorelse-och-fysisk-aktivitet-i-skolan/amnet-idrott-och-halsa/ https://www.skolverket.se/getFile?file=4038 ( Regeringsredovisningen om mer rörelse) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Magnus Lindwalls forskning är framförallt inriktad mot de delar av idrottspsykologin och hälsopsykologin (exercise psychology) som handlar om fysisk aktivitet, träning och psykologisk hälsa, samt motivation till fysisk aktivitet och hälsobeteenden.Magnus har t ex forskat mycket på hur fysisk aktivitet kan förbättra hälsan och välmåendet hos äldre, bland annat gällande depression och hjärnkapacitet (kognition). Han säger att han då blivit ödmjuk inför det faktum att alla människor är olika. Allt funkar inte lika bra för alla.I podcasten börjar vi från grunden med frågan "Vad är egentligen motivation?" Sedan letar vi oss - via teorier om optimala förhållande för motivation - framåt mot hur kunskaperna om dessa önskvärda förhållanden kan realiseras "på golvet" av praktikerna. Vad karakteriserar t ex en bra fysisk situation för barn och ungdomar? Vad krävs för att FaR (Fysisk aktivitet på recept) ska bli en hållbar livsstilsförändring för vuxna.Just hållbarhet är viktigt för Magnus. Målet är att en positiv förändring ska hålla över tid. Kanske tror du att det räcker att hålla i med en ny vana i 21 dagar så är du hemma. Men så enkelt är det tyvärr inte för de flesta av oss. Mycket spelar in, inte bara kunskap om vad som är bra för oss utan även våra känslor. Som Magnus säger, "du rider på den stora elefanten som är ditt känsloliv". När elefanten drar iväg åt ett oönskat håll är det inte helt enkelt att säga ptroo och hålla ordning på tyglarna. Utmaningen är att lyckas hålla sig till en vana över tid, trots att andra starka krafter drar oss åt ett annat håll.Intervjuare är Mats Janson, kommunikatör i kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Maja Arvidsson - med lång erfarenhet som idrottslärare och eget idrottande - är grundaren av Aktivitet Förebygger i Ängelholm. På Främjafys hemsida finns en film som förklarar hur Aktivitet Förebygger funkar och varför det funkar så bra. Den filmen har också överlägset mest visningar, vilket förmodligen hänger ihop med Majas engagemang, både hemma i Ängelholm och utanför för att sprida arbetssättet till resten av Sverige. Det gör hon helt enkelt jäkligt bra! När Maja och hennes kollega Albert Sundelius besökte Pep Forum 2018 resulterade det i att kronprinsessan Victoria genast ville hälsa på och kolla upp företeelsen på nära håll. Kronprinsessan körde karate och världspressen var där. I podcasten pratar vi om varför Maja inte nöjer sig med verksamheten i Ängelholm och hela tiden jobbar för att hela tiden nå fler. (Ljudet i intervjun är lite jobbigt, men man vänjer sig.) Intervjuare är Mats Janson, kommunikatör i kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Emma Crawley blev redan under gymnasietiden intresserad av lärande. Hon utbildade sig till grundskollärare i svenska och SO/bild och jobbade som klasslärare i Tollarp i Skåne i fem år, men var mer intresserad av att utveckla bättre lärmiljöer för fler än att begränsa engagemanget till bara en plats och en klass. Vägen ut gick via studier i Utomhuspedagogik vid Linköpings universitet, Hälsofrämjande livsmiljöer och Naturassisterade interventioner vid SLU, RISK It! Managing risk in play provision vid Stirling Storbritannien samt Edible schoolyard Academy i Berkeley, USA. De fördjupade kunskaperna om lärande ledde Emma ut från klassrummet till skolgårdarna och miljön runt omkring, t ex till fem års arbete som skolgårdsinspiratör i Malmö stad och projektledare för satsningen Gröna skolgårdar, samt för Pedagogiska skolgårdar i Västerås. I dag driver Emma Lead for ESD för skolutveckling. Här engagerar hon sig för hela barnets utveckling, för rörelsefrihet, lärande för hållbar utveckling och för att vi ska återfå makten över maten. I podcastavsnittet pratar Emma om barnens behov av kontakt med natur och det hon kallar den "okodade" lekmiljön, till skillnad från de uttänkta (kodade) och överdrivet säkra lekplatserna som har fått ta över från den "farliga" naturen, det kreativa skapandet och det lösa materialet. Ett visst risktagande är livsviktigt för det växande barnet, enligt Emma. Vi måste möta utmaningar, annars utvecklas vi inte, säger hon. Det är bara barnet själv som kan göra bedömningen och för det krävs tillit till barnets kompetens. Som lärmiljödesigner har hon också varit delaktig i Hammarös (länk) arbete med att anlägga mer lärande och utvecklande utemiljöer för kommunens skolbarn. Intervjuare är Mats Janson, kommunikatör i kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Projektet Jag kan cykla är drygt två år gammalt vid det här laget. Bengt Lyngbäck som själv har en 17-årig son med downs syndrom stötte på ett koncept i USA där man med en alldeles särskild metod lärde barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning att cykla. Nytt var att cyklarna saknade stödhjul och i stället hade en slags bred cylinder som bakhjul som på ett mer funktionellt sätt utmanar balansen och gör inlärningen effektivare. Projektet är treårigt och stöds av Arvsfonden. Intresset och antalet deltagare har överskridit förväntningarna med 50 procent. Bengt njuter av att se glädjen hos barnen och ungdomarna. Alla blir glada av att utmanas - att någon faktiskt tror att man kan något - av gemenskapen i gruppen och av lustkänslan som uppstår i kropp och själ av att röra på sig och känna fartvinden mot huden. Just nu söker Bengt nya vägar för att inte bara kunna fortsätta verksamheten, utan också sprida den vidare. Intervjuare Mats Janson för kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.